Gå upp i tid- framsteg!
Igår gick jag upp i tid på jobbet. Jobbar nu 50% och jag hoppas så innerligt att det ska gå bra. 🙏🏼 Känns just exakt nu som att jag inte kommer fixa det men jag vet å andra sidan att det kommer vara en bakslagstid nu innan hjärnan hittat rätt i dessa
nya rutiner.
Det är så dumt att man inte kan påverka vilken grad man vill trappa upp i. Från 25-50 är ju liksom dubbelt. Hade varit fint om man kunde gå till 35-40 till en början. Men nope.
Hittills har jag jobbat mån ons fre men nu är det alla dagar utom onsdag. Så en extra dag och längre dagar of course.
Innan första hjärnoperationen, maj-21 jobbade jag ju 100%. Kan inte för min vildaste fantasi fatta hur man klarar det. Jag tror inte att jag någonsin kommer komma upp i mer än 50. MAX 75 om man ska fanatisera.
Inte på sjukhus iaf, finns säkert annat mer lämpat.
Elvis har börjat vara hos pappa många av dagarna jag jobbar, så glad att det funkar bra! Han är heeelt slut när jag hämtar honom vilket jag är glad för, då kan vi båda vila hela eftermiddagen. :)
Lille gubben, jag är så beroende av att ha honom vid min sida jämt, fortfarande så ovan att vara separerade. Men det är bra för oss båda ändå tror jag. Lille bebisen 💗
Gud vad sluddrigt inlägg det blev. Trött deluxe
